I helgen gick Liberala ungdomsförbundet ut med parollen
"Skrota högvakten".
Argumentet är att högvakten är en kvarleva från tiden då Sverige var en diktatur.
Men när upphörde den svenska diktaturen? Och vad är en diktatur enligt Luf?
På kansliet svarar man svävande att Sverige var en diktatur tills vi fick ett parlament. Men riksdagsmöten har förekommit här sedan 1435 åtminstone. Är högvakten så gammal?
När Torsdag får tag på Lufs ordförande Magnus Simonsson hänvisar han
till landets 80 år som demokrati, det vill säga sedan allmän
och lika rösträtt infördes 1921.
Det är bara det att de flesta diktaturer brukar hålla sig med någon form av folkvalt parlament, beroende förstås på hur man definierar folk.
Tänk på Pinochets Chile, apartheidtidens Sydafrika och Sovjetunionen.
I det senare fallet var det dessutom 99,9 procents röstdeltagande, en siffra som i våra dagar bara förekommer i mullornas Iran och i Belgien, där röstskolkare straffas med böter.
I vissa delstater i "världens största demokrati", som USA brukar kallas (Kanada är större till ytan, Indien till invånarantal), får medborgare som varit dömda till fängelse inte rösta i presidentval. Och inte blir man president bara för att man får flest röster heller.
Om USA är en liberal demokrati så gärna för mig. Men vad skiljer den från den tid då högvakten paraderade i ett Sverige där bara män med pengar fick rösta?
För alla oss som leende fånstirrar på en blöt tidning,
ett elskåp eller en gammal affisch på en husvägg och tänker
"åååhhhh så vackert" finns det en sida på nätet
att dregla över.
Urbanexpress
samlar på märkliga alster som handlar om rökning förbjuden-skyltar,
betongkonstruktioner och andra små grejer.
Dessutom skickar de med ojämna mellanrum ut en liten lista
till dem som vill med favvo-länkar som leder en
till alla möjliga oväntade ställen på nätet.
Att glida runt i Urbanexpress värld är som att med
en riktigt schyst reseguide strosa omkring i en okänd,
fascinerande jättestad. Och detta, mina vänner,
slår alla solsemestrar ni kan tänka er.
Då och då skickas det ut konstiga meddelanden i rymden.
Senast 1999 försökte
två kanadensare och en massa ryska forskare
få kontakt med intelligenta varelser där ute,
som avslutas med en bild av en man och en kvinna.
"Mannen har rest ena handen till en hälsning,
och kvinnan står passivt ett halvt steg tillbaka."
Om forskarna hade varit lite mer förutseende hade de enkelt
kunnat påverka världshistorien: låtit kvinnan stå för
aktivitet och hälsning och mannen behagfullt luta sig på höften.
När ET och hans kompisar kommer tillbaka skulle de då se
kvinnorna som de självklara ledarna, dem man självklart försökt
kommunicera med först, och befriat hela kvinnligheten från mansväldet
och låtit en ny era ta sin början.
Problemet är bara att alla måste vara nakna
för att utomjordingarna ska känna igen vem som är vem.
Eller så får vi väl kämpa på på det gamla vanliga sättet.
Tidningen Plaza Kvinnas webbskola hade i våras (nr 3/2000)
några tips för hur du lyckas på nätet:
"Sidor med innehåll går alltid hem. Du kan göra en hemsida med
i stort sett vilket innehåll som helst, bara det finns ett innehåll.
Att lägga upp bilder på sina barn och husdjur är gulligt,
men sällan något som lockar utomstående.
Hitta din stil och din nisch. Profilera dig på det du är intresserad av.
Om det sedan är om hårborttagning, piercade navlar, avel eller kryddor
spelar ingen roll. Har du ett ämne så kommer du lättare att få besökare.
Lägg ner lite tid på att samla in fakta. En väl underbyggd
informationssida ökar chanserna att folk kommer tillbaka."
Tack, alla hemsidesmakare för att ni lägger ut innehåll och inget annat.
Annars skulle Internet kanske se ut
så här. Och hur skulle det då gå med IT-aktierna.
De små lökarna på tungan är smakens dörrvakter in i hjärnan.
Fast de kan bara skilja på sött, surt, salt och beskt.
I själva verket är det luktsinnet som står för de flesta
av våra smakupplevelser.
Problemet är att vi nu för tiden äter så mycket mat
som varit konserverad eller fryst, och när man fryser mat
försvinner sisådär 90 procent av alla smaker.
Men hav förtröstan, den kemiska industrin klarar biffen
och hjälper hjärnan på traven. På trettio år har smakindustrin
ökat sin omsättning femton gånger för att Du ska få pommes frites,
jordgubbsglass och frysta grönsaker som smakar som de ska.
Om inte bättre.
Läs Atlantic Monthly och följ med
Eric Schlosser
till fabrikerna i New Jersey,
"the home of natural flavors", i ett utdrag ur
hans nya bok "Fast Food Nation. The Dark Side of
the All-American Meal".
Det är roligt att göra Torsdag.
Och det krävs en massa energi.
Just nu går den mesta av vår energi åt
till annat: roliga jobb, spännande studier
och tidskrävande matlagning.
Så vi tar det lilla lugna med Torsdag ett tag
och koncentrerar oss på kortare material.
Men i stället för att uppdatera bara en gång i månaden
tänker vi försöka lägga ut
nytt material varje vecka.
Lite mindre, men lite oftare.
Alltid på en Torsdag.