2nd opinion  
Engelska 
poptidningen Q
listade häromåret
sina favoriter. 
Kolla den.
Farbror 77 
gillar den 
inte.

© Torsdag



Tillbaka


Farbror 77 listar
tidernas bästa rock- och popskivor

Det har gjorts förr. Men ingen gör det med samma auktoritet som Farbror 77, Torsdags egen baktidsexpert. – 9/12-1999

33 album

The Beatles, Revolver (1966) – Trallvänlig singalongpop med yeah-yeah och oooh möter förpsykedelians sitarer och baklängesgitarrer, kryddat med chansonklingande ballader och struttiga tedanspastischer. En perfekt syntes av Beatles alla olika stilar, förpackade i ett av rockhistoriens gräsligaste omslag.
Clash, London calling (1979) – De flesta band skulle vara nöjda om de gjort en låt som "Train in Vain". I den här samlingen framstår den som svag, knockad av 18 juveler glänsande i alla färger, framförda av en rockarmé i samma form som AC Milan 1989.
Bob Dylan, Blonde on blonde (1966) – Efter lysande album som "Bringing it all back home" och "Highway 61 revisited" fortsatte Dylan med oförminskad styrka på ett dubbelalbum som innehåller bluesrökare, vackra ballader och en 17 minuter lång hyllning till hustrun Sara Lowndes. Soundet har Dylan själv beskrivit som kvicksilver.
The Smiths, The queen is dead (1986) – Ung, osäker på sin identitet, ingen förstår mig. Inga har artikulerat sådana tillstånd bättre än Morrissey, Marr och rytmsektionen ingen minns namnet på.
Talking Heads, Remain in light (1980) – Drömmen om New York som världens centrum materialiserad. Här sammanfaller modernistisk poesi, afrikansk polyfoni, suburbianeuroser, teknologi, James Brown, grafisk formgivning och tidsanda på ett sätt som placerade rockmusik bland de fina konsterna, konstarten som svänger.
ABBA, Arrival (1976)
AC/DC, Highway to hell (1979)
The Beatles, Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (1967)
Beck, Odelay (1996)
David Bowie, Ziggy Stardust and the Spiders from Mars (1972)
James Brown, Funk Power – 1970: A brand new thang (1996)
Jeff Buckley, Grace (1994)
Kate Bush, Hounds of love (1985)
Leonard Cohen, Greatest hits (1975)
Elvis Costello, Imperial bedroom (1982)
The Cure, Seventeen seconds (1980)
P. J. Harvey, To bring you my love (1995)
Michael Jackson, Thriller (1982)
Rickie Lee Jones, Pirates (1981)
Kiss, Destroyer (1976)
Kraftwerk, Trans Europe Express (1977)
Bob Marley, Uprising (1980)
Massive Attack, Mezzanine (1998)
Van Morrison, Moondance (1970)
Pink Floyd, The Wall (1979)
Lou Reed, Transformer (1972)
Sex Pistols, Never mind the bollocks (1977)
The Specials, The Specials (1979)
Bruce Springsteen, Born to run (1975)
Television, Marquee moon (1977)
U2, War (1983)
Tom Waits, Rain dogs (1984)
Neil Young, Harvest (1972)

5 singlar

M/A/R/R/S, Pump up the volume (1986???)
Martha & the Vandellas, Dancing in the street (1965)
Elvis Presley, Heartbreak hotel (1956)
Prince, Kiss (1986)
Rolling Stones, Satisfaction (1965)

5 svenska album

bob hund, bob hund (1994)
Ebba Grön, Samlade singlar 78–82 (1983)
Reeperbahn, Peep show (1983)
Pugh Rogefeldt, Bolla och rulla (1974)
Anders F. Rönnblom, Rapport från ett kallt fosterland (1980)

Läsarnas bästa:

Everything But The Girl, Walking Wounded – så mycket träffsäker smärta.
Goldie, Timeless – revolutionerade hela dansmusiken.
Nick Cave, Do you love me? – singeln som ställer världens enklaste och svåraste fråga.
Fröken Funk
 
Elvis Presley, From Elvis in Memphis
Walker Brothers, No Regrets
Massive Attack, Blue lines – spöar Mezzanine
Per Strömbäck
 
AC/DC ska vara Let there be rock, inte Highway to hell. Led Zeppelin IV ska vara med. Med Costello föredrages King of America.
Nick Lowe, Party of one och John Hiatt, Bring the family är inte att förakta.
Joni Mitchell, Blue eller Hejira saknas. Velvet Underground, Velvet Underground saknas något fantastiskt. Doors första likaså. Beatles skulle vara A Hard Day's Night, inte "Revolver".
Smiths, Cure, Michael Jackson, The Specials, Sex Pistols och Pink Floyd (!!!) hör hemma i det yttre mörker där det skall varda gråt och tandagnisslan.
Vad gäller singlar ska det vara All shook up med Elvis och I saw her standing there med Beatles. Och Ca plane pour moi med Plastic Bertrand.
Svenska album ska inte ha minsta plats för Ebba Grön, utan för Peps Persson, Hög Standard eller Droppen urholkar stenen, Ulf Stureson, I overkligheten, Perssons Packs första, Ola Magnell, "nya perspektiv. Detta allt jag kommer på tills vidare.
Jesper Högström
 
Roxy Music, Roxy Music – Remade/remodelled rock
Roxy Music, For you pleasure – Tiden har ännu inte hunnit ikapp den här skivan
David Bowie, Ziggy Stardust and the Spiders from Mars – M*********s bästa skiva!
Christian Wulff
 
Urban Dance Squad, Mental floss 4 the globe. – ultimata symbiosen av hip-hop & R'n'R
Nils Petter Molvaer, Khmer – Miles Davies norske (!) kronprins.
Nirvana, Nevermind – kriminellt att utelämna på en backspegels-lista.
Blexie
 
Velvet Undergrouds tredje skiva ska också vara med
Daniel
 
Neu!, Neu!
Korakle
 
Elton Motello, Jet Boy Jet Girl
Ramones, It's Alive
Buzzcocks, Singles going steady
Larz Gustafsson
 
Ciccone Youth, The Whitey Album
Syd Barrett, The Madcap Laughs
Augustus Pablo, Original Rockers
Jörgen Olsson
 
Jakob Hellman, ... och stora havet (1989)
Är det inte lag på att ha med den?
Billy Bob
 
Dead Kennedys, Fresh fruit for rotten vegetables
Ramones, Leave Home
13th Floor Elevators, The psycedelik sound of...
Cotten
 
Led Zeppelin, IV (1971)
Deep Purple, Machine Head (1972)
Thin Lizzy, Jailbreak (1976)
Stefan
 
Uriah Heep, Demons and wizards
Grand Funk Railroad, E pluribus funk
Peps Blodsband, Spår
Johnny Neroth